Kvällens aller sista timma
Karin Boye sine dikt gjorde veldig sterkt på meg då eg framleis var tenåring. Det første eg las av henne var «Ja visst gör det ont när knoppar brister.» Etterpå las eg alt eg kom over. Noko av det ho har skrive gjer framleis sterkt inntrykk på meg. Sidan det er sundag, kostar eg på oss hennar «Aftonbön».
Aftonbøn
Ingen stund är så som denna,
kvällens aller sista timma.
Ingen sorger längre bränna,
inga stämmor mera stimma.
Tag då nu i dina händer
denna dagen som förflutit.
Visst jag vet: Till godt du vänder
vad jag hållit eller brutit.
Ont jag tänker, ont jag handlar,
men du läker allt och renar.
Mina dagar du förvandlar
så från grus til ädla stenar.
Du får lyfta, du får bära.
Jag kan bara allting lämna.
Tag mig, led mig, var mig nära.
Ske mig vad du senn må ämna.
Karin Boye
Heidi
Veldig, veldig fint!